Prioriteringar i dessa nyårslöftartider

Hittade en ”gammal” text som jag skrev för en sisådär tre årsedan. Tycker ämnet är extra talande och aktuellt nu i dessa nyårslöftartider. Det är så lätt att slänga iväg massa löften och förhoppningar utan att tänka till innan. Mycket vanligt är också att inte nöja sig med en förändring utan gärna göra en massa tillägg. Allt ska fixas på en gång. Vikten, styrkan, kosthållningen. Inte ett lopp ska genomföras utan gärna en minst 10st.

I Göteborg heter alla Glenn och det finns många goa gubbar. Min pappa är en go gubbe fast han inte heter Glenn. Hans rekord på halvmaran är 1h19min, och 35min på milen. För er som inte har något att relatera till så brukar en vanlig motionär springa halvmaran (21km) på runt 2tim. Dvs jogging hela sträckan. Vinnaren kommer in på strax efter 1 timma. Min farfar är också en go gubbe trots att han inte heter Glenn. Hans rekord på maran (42km) är ca 2h 45min. Den joggande motionären tar sig runt på dryga 4h. Båda dessa gubbar har givetvis inspirerat mig och många gånger har jag tänkt att Nu jävlar. Detta ska jag också prestera! Men hitintills har jag aldrig gjort det. Varför? Jag tror på min förmåga. Jag har ett gott självförtroende. Och jag har en helt ok grundfysik. Jo, nu kommer vi till prioriteringar. Och det är här som många missar. Att uppnå dessa resultat gör man inte genom tre löprundor per vecka. Min farfar tex sprang eller cyklade till jobbet i princip alla årets arbetsdagar. (1mil per väg) därutöver tränade han flera gånger per vecka. Min pappa och jag joggade en del tillsammans under min uppväxt. Det kunde vara sträckor på 5-7km. Bra uppvärmning tyckte han innan han gick på långpass eller intervaller. I tillägg en jädra massa träningstillfällen per vecka på detta.

I mitt liv finns det så mycket annat jag vill hinna med och då måste jag prioritera. Jag har kommit fram till att som det är nu är det alldeles utmärkt för mig. Jag har en grundfysik jag är nöjd med, jag känner mig för det mesta pigg och frisk och jag tycker det jag ser i spegeln är helt ok.

Jag tycker det är bra att sätta upp mål för sig själv, det är absolut något jag förespråkar. Jag tror dessutom på alla människors förmåga att nå dit man vill. Men innan man sätter upp sitt/sina mål. Fundera på varför? Vad vill du uppnå? Och framförallt hur ska du nå dit? Passar det in i mitt liv? Därefter är det dags att börja jobba dit, mot målet mot ditt/dina mål! För visst kan du!

Vem vet, en dag kanske jag kommer skriva här på bloggen om hur jag ska slå min pappa eller farfar på någon av sträckorna. För självklart kan jag 🙂